I mitt förra liv så var jag med stor sannolikhet tvätterska.
Jag tycker inte att jag gör något annat. Jag tvättar, sorterar, lägger i högar och viker. Tvättar, sorterar och viker. Och så börjar det om. Tvättberget är på något konstigt sätt alltid konstant. Trots att maskinen går dygnet runt- känns det som.
Jag är ganska less på detta. Förstår inte hur det kan komma sig att min sambo aldrig hjälper till? Jag sitter där i soffan och viker små kalsonger och tröjor. Och han liksom SER inte att jag skulle behöva lite hjälp. I fredags kom han hem och sa ”Ska du tvätta svart snart? Mina jobbarkläder måste tvättas”… jag blev vansinnig. Bara så där. Det small liksom till i huvudet. Åtta års tvättvikande tog ut sin rätt. Jag skrek åt honom att han var dum i huvudet. Att han kan tvätta sina jävla jobbkläder själv. Att jag inte är hans morsa… ja ni vet. Den sedvanliga harrangen av fula, ogenomtänkta ord. Jag måste ha sett ut som den där mumien i filmen ”Mumien- återkomsten” som öppnar munnen och ut forsar getingar…. Sen skämdes jag.
Vad jag saknar idag är mina föräldrar. Att vi bodde närmare. Så att vi kunde få lite avlastning. Jag saknar bekanta med barn som kan rycka in och vara lite barnvakt bland. Jag skulle vilja få sova ordentligt. Veckan som gått var tung. Jobba kväll, sent, sent i säng. Vaknar flera gånger av en tjej som drömmer och gråter hjärtskärande. En 4- åring som kissat i sängen och sen vill kliva upp klockan sex för att han påstår sig vara hungrig. Sen äter han i alla fall inte förrän klockan åtta. Varför är det så? "Kan du komma upp nu mamma, jag vill titta på barnprogram.."
1 kommentar:
Jag förstår dig. Av hela mitt hjärta.
Elakt råd: (det funkar dock) Låt maken tvätta sina kläder själv till han börjar ta ansvar och dela vikandet och tvättandet med dig. Tvätta kläder är nämligen inte svårt alls - som du ju vet allt för väl, men att göra det dag ut och dag in, år efter år innebär själsdöd. DÄRFÖR ska du inte vara mamma åt din make. Du är mamma är era barn, det räcker.
"Men jag kan inte med att hemmet gror igen" svarar vän av ordning. Nähäpp, då får du fortsätta slava medan maken ligger på soffan och njuter av en film. Är det han som är korkad eller du?
Jag tror vi kan lära oss lite av männen här faktiskt.
Du är å andra sidan klok som en bok och listig som en iller - så jag tror nog du reder upp detta. Och: Lite helig vrede är aldrig fel.
Skicka en kommentar