lördag 26 april 2008

Jäkla sabotörer...

Ok… buxbombuskarna är döda. Jag måste inse det nu. Våga släppa taget. Erkänna att dom jävla myrorna i somras vann. Det är i alla fall min teori. Vet inte om den stämmer. Men myrorna byggde bo under buskarna. Matade febrilt sina larver. Bar ägg och konkade. Och buskarna dog. Jag vattnade och vattnade. Hoppades att myrorna skulle drunkna. Men icke. Nu måste jag gräva upp skiten. För dom bor säkert kvar. Någonstans. Lurpassar och väntar. På att få ha ihjäl nästa buske jag trycker ner som ersättare. Så himla onödigt.

Vill ha en fin trädgård. En prunkande och lummig. Som en krokig och hängiven gammal man älskat och vurmat för i alla år. Som med hjärtat planerat och vårdat varje hörn. Ansat och grävt. Odlat och krattat. I vårt område är det naket och sterilt. Fult. Planlöst trycker grannarna ner fula tujjahäckar, taniga fruktträd och ännu fulare syrener som ingen vågar tukta. Så dom växer sig långa och taniga. Får ingen kraft.

Som ett månlandskap. Häcken ut mot vägen kämpar på med sina 30 cm i höjd. Kommer inte vara mycket till häck ens när vi flyttar härifrån. Otålig är jag. Vill jaga på all växtlighet. Skrämma upp den ur marken. Hota med eld om den inte skärper sig och börjar jobba lite.

Jag vill inte bo här. Avsluta min dagar på en trist förortsgata där det ibland luktar prutt från fabriken. Detta är inte min oas. Jag vet det. Det är bara en hållplats på väg mot någonting så mycket bättre. Söderöver. En vacker dag.

3 kommentarer:

Tingeltangel sa...

Ja, att få en snygg häck - det är inte så lätt det inte..... Du skall veta att jag läser allt du skriver och uppskattar det oerhört mycket. Är det någon som kan trolla med orden så att det uppstår något magiskt så är det du. Att jag inte kommenterar så ofta beror bara på att det känns som om dina inlägg behöver mer genomtänkta kommentarer än "Wow, vad fint" och "Åh, vad bra du är". Ibland skriver jag något men raderar det sedan för att det känns banalt. Prestationsångest - vem, jag?.... Jag önskar dig en fin vecka och hoppas att du också får lite ledigt.

Johanna sa...

Vet du vad... jag gillar kommentarerna. Behöver inte alls vara nått märkvärdigt. Det är ju mest menat som en hälsning, ett avtryck. Har saknat dina avtryck.
Funderat på hur du har det... fin pläd du fick förresten. Kan inte köpa en sån fin pläs just nu. Behöver nya soffor först. ;)

Kram på dig! // Jo

Annika sa...

Johanna!!!

Jag svarade på din kommentar på min blogg, men skriver även här att jag jättegärna ses när du kommer hit. Jag kan hämta dig i West Falls Church och sen kan vi ta lite sight seeing i Reston. Som jag sa; en hel del har nog ändrats sedan du var här.

Kramar!