Ibland önskar jag att jag hade självförtroendet som ett värmande fettlager utanpå kroppen. Ett skydd mot negativa energier och ett skal som höll mina positiva tankar kvar inne, istället för som nu när dom får vingar, lättar och sen dunstar vid horisonten.
Jag ska ha det här jobbet. Jag har bestämt mig för det. Och just nu så pågår Operation Positiv Affirmation. Vet inte hur bra det går dock? I hela fem minuter kan jag tänka ”fan vad jag är bra” för att sen genast börja vanka av och an och börja dividera med mig själv… ”eller? är jag verkligen det?”…
Önskar att jag fötts i USA där man med vällingflaskan matar sina ungar med: ”du kan allt du vill bara du kämpar för det. Inget är omöjligt, det är bara lite krångligare. Inget är omöjligt att göra, det omöjliga tar lite längre tid bara”…
Jag vill, jag vill, jag VILL ha det här jobbet. Hur ska jag få dom att fatta att jag är helt sagolikt superperfekt?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar