Idag har luften gått ur mig totalt. Det här med lilla fina Engla som blivit en tös med hela svenska folket, har verkligen sugit musten ur mig. Det är det enda vi pratar om, det enda vi undrar om, det enda vi frågar om och vill ha svar på. Jag ser läskiga gubbar överallt. Dom ser konstiga ut, dom går konstigt, hår som står åt alla håll, en ful och fläckig jacka… allt ser jag. Minsta detalj.
Jag åker till jobbet på morgonen och sitter och funderar på vem i helvete som rastar sin hund klockan 04.30 på morgonen. Jag kryper genom stan och kollar i alla gathörn efter skumma män.
Tänker på mina barn. Har en ängels tålamod. Funderar på hur jag ska få dom att aldrig, aldrig prata med människor som dom inte känner. Hur jag ska kunna få dom att inse att allt godis i världen inte ska få dom att sätta sig i någons bil. Om dom bara låter bli och kommer hem istället så ska jag köpa hela jävla godisaffären. Grannar ringer och kollar efter sina ungar. Frågar om dom är ok och om vi kan ringa när dom springer hem. Oroliga föräldrar väntar innanför ytterdörrar.
Och är det någon gång som jag tänker på vad för straff som borde utdelas för sådana här gärningar, så är det nu. Och hur hemskt det än låter så vill jag bara ställa mig upp och skrika- ”må du brinna på samma jävla parkbänk som Hitler, ditt jävla as”…
Hade det varit min dotter du tog så hade jag gladeligen slagit ihjäl dig och suttit resten av mitt liv på en anstalt. För såna som du förtjänar inte att fortsätta andas.
2 kommentarer:
Det låter inte hemskt. För det är offren vi måste börja bry oss om, inte peddo-asen som förtjänar att brinna. Och må ingen sådan genomslemmig djävul våga sig på mina barn för då blir det en hämnd som är allt annat än ljuv. Vad gjorde 42-åringen på gatorna som en fri man? Hur länge satt han inne i fängelse förra gången innan de släppte ut honom igen? Varför var han alls ute igen och varför tycker vi så synd om brottslingar i Sverige? Jag tycker synd om Engla.
Håller med anon-kommentaren. Även brottslingar har ett val. Kvinnor som haft en tuff barndom blir sällan kriminella medan motsatsen gäller för män. Dagis och skola måste få större befogenheter att ingripa när de märker att barn far illa - kanske kan de rädda några. Och visst är det offret som måste stå i fokus på rättegångar, vilket allt för sällan är fallet. Jo, mejla mig, tack - din kollega S har börjat sin inskolning hos oss nu. Hon verkar schysst.
Skicka en kommentar