Röka braj...

Alltså… vi har ju alla fördomar. Vare sig vi vill eller inte. Och vare sig vi tror det eller ej. Eller ens vill erkänna det för oss själva. Och rätt vad det är så får vi dom slängda i ansiktet som en blöt handduk. Slapp! Sug på den du. Vad säger du om det va? Va, va va..?

Jag gillar inte det här med droger. Har aldrig gjort. Har aldrig tyckt det har varit det minsta coolt och jag har aldrig ens varit i närheten av att sitta bakom en buske på en öde skolgård en regnig höstkväll, bolmandes på en cigg. Kalla mig tråkig, kalla mig torris. Jag bryr mig inte så mycket om det. Jag står för att jag tycker att sånt är skit och att man bara förstör kroppen.

Så… jag har lite svårt att hajja varför man liksom skryter och skrävlar om att man gillar att röka på? Vi hade en diskussion på jobbet häromdagen som resulterade i att alla på något absurt sätt satt och bekände sina synder. Vare sig det var nuvarande synder eller synder begångna i ungdomen. Preskriberade sådana som alla var noga med att poängtera.

Själv satt jag där som ett ufo när alla började med sitt tugg: ”Höhö… på 70-talet satt jag på en matta i Kabul och rökte på och käkade ris. Kommer fan inte ihåg ett skit. Men dom hade bra braj.”… ”När jag var tonåring så rökte jag på och klottrade. Borde vara jag som ställde ut mina grejer på länsmuseet nu. Fan jag var riktigt bra”… ”Jag röker som fan när jag är i Thailand. Enda anledningen till att jag åker dit tror jag… höhö…braj och surf, det är livet det”….

Där satt jag. En torr, tvåbarns morsa och tänkte ”Oj… jag måste ha missat nått. Eller så är det jag som är så jävla stentråkig att jag aldrig kommer bli lika coola som dom om jag så röker upp en hel jävla lada med smygodlad braj”…

Sen tittade alla så där förväntansfullt och uppfodrande på mig och tycktes tänka: Och du då Johanna? Vad har du att bidra med?...Det blev tyst. Alla väntade…. Och då sa jag: Nä alltså jag har aldrig sysslat med sånt där. Tycker det är skit.

Snacka om att sätta punkt. Punktera ballongen.