
Ibland kan det vara svårt med självinsikten. Det är ännu svårare att som väninna säga till när det räcker. Nu får det vara bra liksom. Ibland vet man inte hur man ska formulera sig för att inte såra. Broccoli mellan tänderna är ju ganska oskyldigt. Man påpekar bara helt krasst att "du har nått mellan tänderna"... dålig andedräkt är svårare. Personligare. Känsligare. Det påpekar man inte hur som helst. I dom flesta fall säger man inget alls. Varför har jag inget bra svar på. Men det är liksom lite jobbigt.
Men den här kvinnan kunde väl världen ha gjort en tjänst? Sagt som det var. Kanske inte "du ser galen ut"... men iallafall "stäng munnen när dom tar kort". Fast jag misstänker att alla operationer gjort det svårt, om inte omöjligt, att stänga den där munnen.
Men faktiskt. Hon tycker hon är fin. Och det ska hon ha en eloge för. Om jag opererade munnen och resultatet belv detta så skulle jag nog inte bara ångra mig. Jag skulle aldrig mer gå ut.
2 kommentarer:
Kunde inte låta bli att fnissa. Åt bilden. Och åt din text.... Jag vill önska dig en skön helg. Och lugn. Nu när dottern är sig själv igen. Kram.
MY GOD!!!
Najsigt värre!
KRAM!!
Skicka en kommentar