Vad är det som händer...? Ska det börja nu? Redan..?? Himmel vad ledsen jag blir. Skulle borsta tänderna på en bångstyrig, snart 5- årig son, igår kväll. Han höll på med en massa saker, utom det jag ville att han skulle göra. Stå still och öppna munnen. Lägger märke till att han med vardera pekfinger står och lyfter upp ögonlocken. Spärrar upp ögonen och sliter i huden kring sina djupt blå ögon. Han är solbränd i ansiktet. Håret solblekt. Med bekymrad blick granskar han sig själv och utbrister:
- Mamma varför är mina ögon så konstiga?
- Vaddå konstiga? Dom är väl inte konstiga?
- Jo, dom är sneda. Varför har jag inte lika ögon som X?? Runda...
- Varför ska du ha det?
- För då ser ögonen ut så här. Större. (och så sliter han i ögonlocken)
- J du har jättefina blå ögon.
- Nä. Dom är konstiga.
Då blev jag ledsen. För att han tycker att han ser annorlunda ut, för att han vill se ut som någon annan. Och för att han känner att han inte duger. För att han är liten och inte har växt klart. Men hur förklarar man det för en unge som inte ens fyllt fem år..?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar