Jag är så löjlig...

6- åringen går på simskola. Vi föräldrar får inte vara med i själva simhallen, utan får snällt sitta utanför och titta på. Det är inte så himla kul att sitta utanför, så maken och jag brukar alternera.

Märker att min närvaro stör min simmande 6- åring. Stundtals har han mer bry med att hålla reda på om jag verkligen tittar och vilket fönster jag står vid. Jag är mer ett störande moment, än ett stöd och en uppmuntrande förälder. Undra vad det beror på? Maken har inte alls lagt märke till samma problem.

Så nu har vi bestämt att maken åker med honom på simskolan. Lika glad för det är jag. Jag tycker inte om badhus. Har aldrig gjort. Lite av en minifobi skulle man kanske kunna säga. Det är kallt, det är blött och det är smutsigt. Äckligt helt enkelt. Allt jag kan tänka på är fotvårtor.

Jag är så jävla löjlig. I know.